[. .}

Det som kan te sig som hårdhet är ibland bara alldeles för mjukt

@

Jag tappade mitt Ferdinands hjärta men fann det i snön under månen. Det har legat i skymundan ett tag nu, för tankar under korkträd har gjort mig ängslig och elektronik dövar så fint. Bakom ryggen på mig själv önskar jag ett dött batteri.

————•————

Förkastar dig samvete, du vill mig bara illa, varje gång jag börjar rulla får du mig att trilla.
Förkastar dig rädsla, du tjänar inget till, varje gång jag börjar rulla håller du mig still.

polletten

Jag har sett det förut, samma drag, annan störning. Dock samma piedestal, samma löften, samma gödning. 
Ibland ramlar polletten ner med en sån kraft att marken buktar sig, fan jag vill spy.
 
 
 

*******

Jag älskar att inte passa i eran mall, att visa mig oduglig. Jag älskar att sätta mig över er och skratta åt eran underlägsenhet.
Jag kan med glädje äckla er, och för alltid bära byxorna. 
Men ni kan med en hand eller ett ord ta allt det ifrån mig och sätta mig precis där ni vill ha mig, och det skrämmer mig till tårar. 
 
Jag är rädd för er, jag är rädd för hur lätt ni kan ta allt jag byggt upp, jag är rädd för hur fort ni kan rasera min känsla av trygghet.
 
Jag är rädd för hur du kan förstöra en vacker dag med bara dina händer och ett skratt.

RSS 2.0