Min klänning luktar som din hals, och mina läppar är inte längre röda
Jag är inne i det för djupt nu, alla skyddsmurar är döda
Snälla rara, jag vill inte lida
Och om jag öppnar mig så lämnar du kanske min sida
Vi måste leva i nuet, och se hur länge det varar
Om jag frågar vad du känner, vill jag inte veta vad du svarar
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0